Christian the lion

Å. finaste. historian. någonsin.

Två killar i London på 60-talet köpte en liten, liten lejonhane (var lagligt med vilda djur då) som de döpte till Christian.
De uppfostrade lejonet i London och det var jättesnällt, milt och lekte försiktigt med killarna och myste på och kramades jämt. Christian följde med killarna överallt och hoppade upp på killarnas axlar och verkligen kramade om dem. När han var liten hoppade han upp helt och hållet i deras famnar och satte både armar och ben runt deras kroppar och hängde där.

Efter ett tag började han förstås växa och det blev svårare att ta hand om honom och de fick inte längre tillgång till stora, öppna ytor för att han skulle få springa fritt. De ville absolut inte lämna bort honom till något zoo eller liknande utan frihet. Efter många om och men fick de tillstånd av kenyas regering att låta Christian leva i det fria i Kenya. Men eftersom att lejonet växt upp i stan var det inte möjligt att bara släppa ut honom på savannen utan de fick träna upp honom och umgås med andra mer "tama" lejon.

Tiden gick och tillslut var killarna tvungna att lämna Christian.
Det var så sorgligt..han stora lejonögon med en mörk, skarp linje runtom var så ledsna och han gick efter bilen och förstod säkert inte mycket, killarna hade varit med honom i hela sitt ettåriga liv.

Ett år senare hälsade killarna på. Vid det här laget hade lejonet växt massor och skapat sig ett eget revir och de visste inte om han skulle se dem som inkräktare eller ej. Han visade sig uppe på en klippa och såg killarna långt där nere, han satt stilla och kollade ett tag sen gick han långsamt mot dem. Killarna kunde inte hålla sig och ropade hans namn. När Christian hör hans namn får han fart i benen och springer fram och hoppar up och kramas och pussas och det var bara såå fint och rörande och underbart! Jag och mamma stobölade typ hela dokumentären. Jättefin och rekommenderar verkligen den!









VIDEON!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0